Barfboxen från Gröna Gårdar


Äntligen kom jag till skott att pröva barfboxen från Gröna Gårdar. Det finns två olika, köttboxen med köttputs och senor, och denna - benboxen. Jag köpte 14 kg ben vilket var två såna här lådor. Det kostade 330 kr, eller ungefär 24 kr/kg.  Jag är väldigt nöjd med innehållet. Benen är rejäla och köttiga. Det fanns en hel del olika sorter och storlekar, och alla ben verkar mer eller mindre ätbara.

Det var också lätt att styckfrysa. Jag lyfte ut hela den blåa påsen ur kartongen och la den direkt i frysen. Sedan tog jag ut och skakade om påsen några gånger så de inte frös ihop. Så nu har jag 14 kilo styckfrysta ben i min frys.


 Här är ett urval av benen. Ungefär såhär såg det ut. Det var mycket revben, vilket jag gillar. De är precis lagom för mina aussies. Vissa bitar hade ganska mycket fett men över lag är jag nöjd med köttigheten.


Jag fick hjälp av både Fidel och Ecma att packa upp. De är lite benägna att försvara resurser båda två, så därför fick de hjälpa till med en låda var.
Fidel plockade upp ett revben och lade sig nöjd att tugga ... Ecma däremot.


Ecma plockade upp en bit i taget, smakade en tugga och plockade sedan en ny bit. Efter sex bitar fick det vara nog, och jag plockade in allt och lade maten i frysen. De fick behålla varsitt revben att tugga på. 

Jag är väldigt nöjd med innehållet. Det var precis såna ben som jag vill ha, och dessutom till ett bra kilopris, med tanke på att det är från ekologiska kor. Så detta kommer jag definitivt beställa flera gånger. Gröna Gårdar levererar varannnan vecka till butiken Cajsa Warg på söder, men nu har vi ben för ett tag framöver!

En bra promenad

Jag har knappt promenerat hundarna tillsammans senaste månaden. Den största anledningen är såklart min egen bekvämlighet, men det är också några andra faktorer som väger in i beslutet:
  • Ecmas hundfixering . Hon skäller fortfarande på hundar. Det går enkelt att bryta och omleda, men jag behöver ha full fokus på henne för att lyckas tajma rätt.
  • Fidels nosande. Fidel gillar att nosa och dra. Vi jobbar massor med att "bara gå" men han kan fortfarande få en vittring och flyga iväg som en pil mot nån spännande doftfläck. Med bara honom kan jag hantera det, men båda är det jobbigt.
  • Fidels smärta. Han börjar bli så bra och glad nu Fidel, men han har fortfarande dåliga dagar. Då är han disträ och lättirriterad, och framförallt reagerar han väldigt starkt om Ecma går igång och skäller på något. När jag lugnat Ecma är han fortfarande i gasen.
Så jag väljer mina dagar med omsorg, och promenerar med båda när jag känner att jag själv är väldigt lugn och sansad. Här om dagen var en sådan dag, och det slutade med att vi promenerade i mer än en timme med lösgående i skogen varvat med koppelträning, och det gick kanon. Vi hade ett trångt hundmöte där Ecma gick igång, men då gick Fidel iväg och nosade och låtsades som ingenting.
Senaste veckan har jag haft koppelfokus och verkligen gjort allt för att koppelpromenaderna ska vara precis det jag vill, och det ger tydliga resultat. Främst stannar jag när de drar. Ofta behöver jag samla mig själv, efterssom jag snabbt går upp i stress vid störningar. Jag är väldigt störningskänslig och den som måste jobba mest, helt klart.
Ecma är väldigt följsam och har ett orimligt högt matdriv, så hon är lätt att jobba med. Hennes första reaktion när hon ser hundar är fortfarande ofta att tokskälla och dra ditåt, men jag börjar se ibland hur hon faktiskt vänder sig och söker stöd hos mig. Det är fantastiskt att jobba för någonting och börja se små gilmtar av sitt mål - då är någonting rätt.