Halvdag med Elin och Billy

Denna bild är inte från idag, men lite så kändes det med fint väder och vår i luften!
Idag körde vi ett lydnadspass med Elin och Billy i Botkyrka. Eftersom han blev så (lagom) taggad sist vi körde apport tänkte jag att jag skulle börja med det idag.

Dålig idé.

En övertaggad hund kastar sig med tassarna först på apporten och är alltför uppe i varv. Så vi fick jobba ner fokusen och sedan ta en paus. När Elin la ner apporten istället för att jag skulle kasta den gick det lite bättre.

Sedan efter lite paus körde vi fotgående. Knäpp som jag är har jag fått in vanan att ha händerna bakom ryggen då jag går, vilket gör att hunden fokuserar bakåt och får en jättedålig position. Jag var övertygad om att han inte skulle fatta med min hand avslappnad vid sidan men OJ så snyggt han gick. Och så är vi tillbaka där igen - belöningsplacering, belöningsplacering, belöningsplacering!

Sedan tog vi en koppelpromenad och i början var Fidden mycket frustrerad. Det var ju en hund där och skulle de inte få hälsa någon gång?, men efter ett tag verkade han fatta läget och gick och nosade på sitt, och det var riktigt behagligt.

Vi svängde upp i solen och åt medhavd lunch med hundarna uppbundna. Fidel är ovan och förde en del oväsen men han var inte alls så galen som han skulle kunna vara. Jag är nöjd med hans prestationer.

Nu är hunden däckad, och jag ska in till stan och hänga med en vän. Vi har äntligen börjat komma någon vart i ensamträningen. Det som var omöjligt för ett par månader sedan - att lämna honom en timme och bara åka till stan - känns plötsligt helt självklart. Det är en oerhörd frihetskänsla.

Spontan uppställning.


Fidel älskar att klättra på soffkanten och här om dagen hade jag kameran redo när det hände.


Lite balanserande . . .


Och så fick vi till en snygg ståbild minsann. Tyvärr ser han lite schleten ut. Under ögat saknas päls sedan såret han hade där i julas, han har en liten orange fläck på benet som jag befarar kommer från hårfärg (jag förstår inte hur, jag var så försiktig!) och trasselpälsen bakom öronen är värre än vanligt. Men han är ju bara bedårande, och riktigt snygg början han bli dessutom!

Föremålsintresset och jordnöten


Fidel har ett oerhört föremålsintresse. Jag har försökt tämja det och få honom att faktiskt välja att ta föremålen till mig och leka med mig och föremålen istället för att ha en tokig springlek.

Det har funkat väldigt bra med de föremål vi jobbat med, tex nätbollen och kampflätorna.

Idag skulle vi träna på apporten, och så hade jag med en av hans pipleksaker, den så kallade jordnöten, och belönade med den. Hunden blev helt till sig och högg tag i pipleksaken och for iväg. Varv efter varv for han runt och var inte intresserad av att komma till mig.

Sen kom jag på att jag aldrig kampat med jordnöten. Jordnöten är en sak han haft korta stunder själv, och när jag tagit jordnöten från honom har det alltid varit för att lägga bort den. Såklart ville han inte komma med denna ovanliga leksaken till mig, det betydde ju bara att leken var slut!

Slutligen fick vi in honom i alla fall och när jag nästa gång belönade med nätbollen kom han direkt till mig, glad i hågen och redo att kampa. Tänk va!

Så de närmaste dagarna ska vi lekträna md alla föremål jag kan hitta. Ett föremål ska helt enkelt alltid bli bättre och roligare då det är med mig!

Doggy feelgood smartsnack

Då jag har en oerhört kräsen hund försöker jag testa allt nytt godis jag får chansen att testa. Så här om dagen bestämde jag mig för att testa nya doggy feel good. 

  • 'Smart snack', dessa ska göra hunden lugn och harmonisk enligt tillverkaren
  • Feel good finns i många olika smaker som alla sägs ha olika effekter
  • Onödigt stora bitar, snarare enstaka tilltugg än lämpligt träningsgodis
  • Påsen prasslade perfekt, rolig leksak tyckte Fidel!
  • Dessa godisar gick inte hem hos Fidel

Fidel nosade rätt på paketet och stal det så snart jag kom hem med matkassarna. Mycket nöjd var han, för en sån praslig förpackning var ju världens bästa leksak!




Tyvärr gick inte godiset hem. Han smakade en och tuggade i sig, men med mitt hemgjorda levergodis nära ville han inte ens titta på den.

Ack väl var paketet skitkul. Och han stal det flera gånger från mig och var mycket nöjd. Världens roligaste grej! Att de skulle göra hunden lugn betvivlar jag dock starkt. En godisglad hund äter dem gärna, men det var inget för kräsna Fidel. Jag var inte heller imponerad av innehållsförteckningen - spannmål som första ingrediens.

Dessa kommer vi sannolikt inte köpa igen. Möjligtvis köper vi påsen för att ha en rolig, prasslig leksak.