När alla bollar ligger kvar ..

Idag var jag med om den mest besynnerliga händelsen. 

Vi körde lite små lydandsgrejer på en närliggande gräsplan. Det är en plats där vi tränat många gånger förut och där har det aldrig varit några konstigheter förut. Vi gjorde några ställanden, tränade snabba lägganden och lite linförighet. Jag kom på mig själv med att glömma pauser, så jag tänkte att vi skulle bolla lite bara så att han får ha lite roligt. Så kastade jag bollen och han sprang efter den, tog upp den började springa mot mig, men då. 

Plötsligt släpper han bollen och ljudlöst, försiktigt vänder och backar en meter. Jag trodde först att han bara tappade den, men han vägrade vända tillbaka och plocka upp den. Förvånad gick jag fram till bollen och lockade på hunden. Han stannade på ett par meters avstånd och tittade på mig som jag var dum i huvudet. Det fungerade inte heller att locka honom dit med vare sig ord, godis eller bollen.

Kanske hade han gjort sig illa på bollen på något sätt? Så jag prövade att kasta bollen till honom. Han tog den genast. Jag kastade bollen mot den farliga platsen och han vände en meter framför och stod och stirrade. Jag prövade att lägga bollen en halvmeter från den farliga platsen och då tog han mod till sig, smög in och knyckte åt sig bollen och sprang sedan flera meter bort, som om han var lättad att ha klarat sig därifrån med livhanken.

Totalt förvirrad står jag vid sidan om och bevittnar detta skådespel. Jag skulle kunna rita en gräns i marken, ty han stannade på exakt samma punkt varje gång. Det var ungefär en meter i radie runt den punkten som var dödsfarligt, allt annat var helt okej. Jag försökte titta och känna om det var någonting i gräset, men jag kunde inte finna någon förklaring på hans konstiga beteende. Det hjälpte inte heller att gå in och ut och runt platsen, han betedde sig fortfarande som om hans sista dag var kommen om han klev på just den där gräsfläcken. 

Det värsta med detta är att jag var tvungen att ge upp. Jag fann ingen lösning och helt ärligt så blev jag lite skakis själv och började föreställa mig att det låg ett lik begravt där eller någonting annat konstigt som plötsligt skulle hoppa upp ur marken eller ut ur buskarna och förgripa sig på oss. Om någon annan upplevt något liknande och kan berätta "sedan insåg jag att min hund bara hade sett/hört/känt/luktat" så kommentera nedan. Jag behöver verkligen inspiration om vad tusan det kan ha varit. Imorgon ska vi gå tillbaka och se om marken fortfarande bränns, och om jag kanske då kan förstå vad det kan ha varit.