Välkommen hem Fidel!

Nu är han hemma!
Vi åkte och hämtade vid tretiden. Det tog inte så lång tid att skriva på papper och plötsligt satt jag där med en valp i bilen på vägen hem. Han spydde inom fem minuter, rakt på filten som ska lukta som hemma. Hemma+spya. Sedan låg han tyst i mitt knä och flämtade och tyckte livet sög. Mycket stressad stackarn, han tog inte ens emot mutor. En gång till hann han spy innan vi kom hem, men då var det bara några minuter kvar.

Fidel är en mycket trevlig valp. Han har dock inte fattat det där som står i alla böcker, att hundvalpar sover mycket. Han körde hela dagen igår, med undantag av en halvtimme eller så. Vid elva släckte vi dock ner och då sov han fint till sex imorse.

Han blir lite överväldigad av allt ute här. Bilar, Hundar, saker som låter. Han glömmer lätt bort att behoven ska göras utomhus. Så ett par våta fläckar har det blivit, men han börjar fatta tidningskonceptet, så det är inte mycket att klaga på. Jag försöker kartlägga hans tarm och blåsa så att jag kan ta mig ut fem minuter innan och stå och vara tråkig tills han får något gjort. Skam den som ger sig!

Imorgon

Så, sista natten med gänget för Fidel. Sista natten utan Fidel för mig.

Det är spännande. Jag har nog inte hela tagit in tanken. Jag smsade här om dagen med en vän om en lunch på stan andra helgen i februari. Sen kom jag på att då har jag hund. Haha, det är inte lätt när det är svårt.

2 dagar kvar ...

Tiden går ändå fort. Idag är det endast två dagar kvar tills jag kan hämta hem Fidel!
Imorgon jobbar jag min sista arbetsdag, sedan åker jag med Holm för att införskaffa Foder. Mamma hämtar mig sen, köpa barngrind på ikea och kanske ett besök till coop forum om jag har tur.
Onsdag skall bara fördrivas på bästa sätt tills klockan blir tre, då vi kan börja åka. Har jag riktigt tur smsar Ida, uppfödaren, och säger att vi kan komma ännu lite tidigare.

Sen har jag hund. Det är tamejtusan galet.

Sju veckor

Ett sista besök han vi med då det var sju veckor. Stora har de blivit, alla fem. 






Fidel

 Tre veckor
 Fyra veckor
Och fem veckor!

Här är han nu, min Fidel. Såklart var det den bruna, det visste jag nog hela tiden. "Den bruna mobbaren" kallas han. Lite före alla andra med att springa, bitas och annat. Än så länge får samtliga kullsyskon stryk av min tokhund. Men det är bra, jag ville ju han en hund med mycket krut.

På onsdag fyller de sex veckor. Vi ska försöka hinna och besöka i alla fall en gång till. Kanske två med lite tur.

Det är så roligt att se dem utvecklas. Från de stapplande 3-veckorsvalparna till springande små ulltussar med TÄNDER. Aj. Fidel verkar dock tycka om att bära på saker. Lite hela tiden kommer han släpandes på en toffla som inte är mycket mindre än vad han själv är.

Nej, nu får tiden ta och gå. Nu vill jag ha hem honom. Två veckor kvar på onsdag. Sjutton dagar idag. Får jag hämta 17.00 är det 404 timmar kvar. Det känns inte så farligt långt. Snart ligger han väl här och hugger mig i tårna. 

Träffa valparna!!!

Ja, så fick jag äntligen träffa valparna, i lördags, tre och en halv vecka gamla. Riktigt häftigt. Fotografier och berättelser från uppfödaren har blivit en riktig hund.

Av fem valpar plockade vi ut tre av hanarna att bekanta oss närmare med. Det var ju fyra hanar och en tik. En hane hade vi ju redan bestämt, och jag hade också bestämt att inte ta den övertecknade hanen, så då återstod de tre.

Det är svårt att veta vilken att välja, men jag kände redan från början att den bruna hanen, han ska jag ha. Han somnade i mitt knä till slut och det kändes bara rätt.

Jag hade dock också lovat att inte dra förhastade slutsatser, därför har vi ännu inte valt valp helt och hållet. Vi ska med lite tur få träffa dem imorgon igen på deras fyraveckorsdag, men jag känner ändå att det mest är för att bekräfta att det är den bruna som ska bli min. Jag är ganska säker på att det är han, men jag tänker inte välja förrän jag måste.