Gurgel gurgel

Bästa platsen. Uppe på soffkanten. Knäpphund.Spanar ut över bilar och människor där nere på marken. Och någon gång ibland morrar han lågt, som en motorsåg. Jag vill inte berätta att de inte hör. Det skulle krossa hans hjärta.

Igår hade vi en gurgeldag, dvs en dag då hunden vaknade och spydde, matvägrade och lät som ett halvt maskineri från magen. Det händer inte ofta, kanske en gång varannan månad, men det är jobbigt. Ofta pågår det ett par timmar, och lugnar ner sig sedan.

Igår spydde han vid tio på morgonen, och slutade gurgla vid 4-5-tiden. Åt middag till slut. Sedan var stackarn ganska trött och medtagen, men det kan jag förstår. Det är inte lätt när det är svårt. Han blir dock inte "sjuklig" av gurglandet. Då hade jag åkt in med honom. Han är sitt vanliga, pigga jag. Vi kan trickträna som vanligt, enda skillnaden är att han spottar ut allt godis. Ändå är han lika pepp.

Det är egentligen rätt knäppt hur vardagligt det känns. Han har sin lite halvstruliga mage. Nu när han äter rått är det så många gånger bättre, men någon gång ibland kommer dessa gurgeldagar. Jag har försökt analysera och se vad det var han åt dagen innan som kunde ha orsakat detta, men jag kommer inte fram till något, tyvärr.