Valpen.

Så blev det en valp till slut, ändå.

Jag har velat fram och tillbaka under väldigt lång tid. Jag har alltid velat ha två hundar, men exakt när är det dags för nr 2, och vad för ras ska det bli?

Just nu har jag inga pengar. Alls. Jag kommer precis har råd med allt jag behöver, och ingenting blir över utöver det. Vad jag däremot har är tid. Hela sommaren kommer jag jobba halvtid på ett hundvänligt jobb ute i skärgården, och det kunde knappast vara mer passande att ha valp än nu.

Rasvalet har jag också ägnat många timmar åt. Jag ville kanske egentligen ha en mindre ras. Men jag är ändå van vid aussien och vet vad jag får där. Så när min vän Amanda frågade om jag ville vara fodervärd åt en tik ur kullen hennes hane är pappa till valde jag att efter en stunds fundering svara ja.

Vi var och hälsade på kullen i onsdags, och såhär ser hon ut:
Stormo Backans Esther.

Hon fyller åtta veckor lagom till midsommar, så då får hon flytta med mig och Fidd ut i skärgården.