Jag har inte hunnit fota på sistone, så det får bli en gammal goding: monstervalpen. |
Vi har flyttat tillbaka till stan efter en sommar i skärgården. Jag missade visst lite i miljöträningen där, och stackars valpen blev lite överväldigad när vi kom in till stan och det plötsligt var massa saker till höger och vänster. Hon skällde på allt som var lite konsigt, mest människor och hundar.
Nu har jag jobbat aktivt några dagar med någon form av skvallerträning - ser du något konstigt, kom till mig och få godis istället för att skälla. Efterssom lilla damen kastar sig över varje bit mat som vore det den sista hon någonsin fick har det inte varit några problem att vända hennes fokus.
Vi grundtränar också inför en framtida brukskarriär. Mycket lekutveckling, växling mellan passivitet och aktivitet, fokus och bra attityd. Hon har också börjat att självmant hoppa in i fotposition ibland. Det har jag inte tränat aktivt alls, bara belönat när hon råkat hamna rätt. Men som den lilla godisgris hon är gör hon väl allt för att få tag på den där nedrans godisbiten. Att jag har godisväskan perfekt placerad på vänster sida kanske också hjälper lite.
Det går framåt i hennes och Fidels relation också. De är inte sådär ligga-nära-tajta som många hundar jag sett som bor tillsammans. De håller sig på varsin kant och verkar ärligt talat rätt ofta ganska opepp på något aktivt umgänge. Däremot är Fidel mycket coolare runt maten och med tuggben. Numera får Ecma ha sina saker ifred. Det är mycket skönt att slippa separera dem. Hon sa till och med ifrån här om dagen när han försökte svepa in och stjäla hennes grej, och han lyssnade jättefint och backade omedelbart.
Jag tycker den här valpen är skitrolig. Det börjar bli hund av henne. Hon har bra tryck och arbetsvilja och dessutom är hon otroligt belöningsmotiverad. Det ska nog bli något av den där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar