Jag är så glad att han är tjock
FIdel börjar bli tjock. Det syns inte mycket, men jag fick en smärre chock när vågen i djuraffären visade 27.9 kilo. Han som alltid legat strax under 25. Jag var säker på att vågen vi använde måste vara dåligt kalibrerad, men ett par dagar senare fick jag bekräftat av en ny våg. Han väger tjugosju komma nio kilo. Nästan tjugoåtta. Så vad är då bra med detta?
Jo, det bra är såklart att han går upp i vikt för att han börjar bli bra i magen. Han går upp i vikt för att han för första gången i sitt liv har ordentlig aptit.
Nu får han såklart inte gå upp mera. Tvärtom ska ett par av de där bonuskilona bort. Jag är dock inte alls orolig för det. Här i skärgården är han aktiv många timmar om dagen med spring, bus, lek, löpning, simning och massa andra roliga aktiviteter. Han kommer nå sin idealvikt utan problem. Sen måste såklart jag själv vänja mig vid en matglad hund och inte slänga i honom för mycket godis som helst "man får passa på idag när det duger".
Förut fick jag verkligen vara tacksam de få dagarna han över huvud taget tog emot mat och godis. Numera är han en normal, matglad hund. Jag får till och med köra bort honom från matbordet där han annars sitter och tigger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar