Det är lätt att tappa tålamodet när en hund lever rövare. När han borde vara trött men inte vill komma till ro. Bara är galen och far runt och bits. Då måste jag komma ihåg att tänka efter vad som kan vara orsaken bakom.
Idag var det att han knappt åt någonting till lunch, och antagligen var galet hungrig. När jag ser tillbaka på det så förstår jag att han faktiskt försökte markera mot köket.
Jag önskar att jag alltid kommer ihåg att inte se galenskapet som problemet utan symptomet. Han är galen på grund av någonting, och vad, ja det måste jag själv försöka se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar