Som alla nyblivna valpägare vet, så kretsar livet plötsligt bara runt två saker. Bajs och kiss. Såhär såg vår dag ut igår (och nej, jag avrundar tiderna, men han har väldigt precisa toalettider);
06 - Vaknade - kiss ("Jag kan vänta en minut till" - tänkte jag och där flöt det ut en pöl över golvet)
07.30 - Båda ute ("Yes, nu ska jag passa på honom så ingenting mer händer inne - någonsin!")
09.00 Kiss inne. ("Fan" Sedan tog jag dock ut hunden och det kom lite mer ute och vi hade världens party!)
10.30 Kiss ute ("Jag måste helt enkelt bara ha jävligt bra koll, och ha bra koll på klockan")
12. 00 Kiss ute ("Se, nu går det bra, jävlar så bra det går!")
14.00 Båda ute ("Jag håller i en påse bajs. Utan kväljningar. Herre gud, kan man alltså vänja sig?")
16. Kiss ute ("Flyt flyt flyt flyt - Jag är typ BÄST!")
17.45 Kiss inne. Och det var mitt fel. Han hade sovit, vaknade och så tänkte jag "om bara ..."
19. Inne. Igen.
20. Inne igen igen. Vi sprang dock ut efteråt och fick bajset gjort ute.
21.30 Kiss inne ("Ska vi gå ut Fidel, VÄÄÄÄÄNTA!")
Sedan blev det kväll. Då jag var så oerhört trött sov han ute med valpen och jag fick en ledig natt i vårt sovrum. Tydligen levde han lite rövare. Tusan också, han som sov så fint första natten (22-06). Planen är dock att hålla honom igång liiiiite senare ikväll. Han somnade vid åtta igår och vaknade bara för att kissa. En lite längre kissrunda sista utgången lär det bli.
Idag;
06.00 Kiss ute ("YES!")
08.00 Båda ute (JIPPIE!!!!!!")
09.00 Kiss ute (PAAAAAAAAAAARTY!")
10.30 Kiss inne (Vi hade besök av Amadeus familj som kom just innan vi borde gått ut, och återigen tänkte jag "Ah, vi kan säkert vänta fem minuter")
11.00 Kiss inne (Vi var ju ute vid 10.30 så jag trodde ej han behövde ut på ett tag. Han siktade dock fint på tidningen, vilket gjorde mig glad)
12.00 ? Han hukade sig, men jag kunde inte se om någonting kom
Nu är klockan 13.06, och han ligger och sover i köket. När vi kom hem prövade jag att stänga till grinden till köket lite. Visst är det måhända tidigt att ensamträna en valp efter två dagar, men jag tycker att så länge man har bra koll och är lyhörd så är det inga problem. Han lät lite först. Inte rädd, inte ledsen. Bara ljud, lite sådär "hallå, jag ska väl få uppmärksamhet hela tiden?!", men efter ett par tre pip blev det tyst.
Tyst är bra, så jag lät någon minut passera. Sedan gick jag och tyst öppnade grinden. Han låg då på fleecefiltarna och såg rätt nöjd ut. Då jag gick tillbaka till vardagsrummet stannade han i köket. Antingen känner han sig trygg eller så är han så utmattad att han ej orkar bry sig. Jag väljer att tro på alternativ ett.
Nu måste jag bara själv anpassa mitt matschema efter Fidels toalettschema. Jag kan inte börja laga mat nu vid 13.30, ty då kan han vakna när som helst och jag vill inte lämna maten halvt tillagad på spisen. Blir till att vänta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar