Ensamträning. Jag brukar passa på när jag vet att han är svintrött, men det brukar ändå ta ett litet tag innan han kommer till ro. Detta är alltså då jag lämnar honom ensam i vardagsrummet. Jag vet att det inte riktigt är samma som att lämna lägenheten, men en bit på vägen.
Nu nyss gick jag faktiskt ut trots att han skällde. Det var något annat än det vanliga uppmärksamhetsskallet, och jag hörde ljudet av någonting som garanterad ej var hundleksak. Jag han rädda Pringlesröret innan han hade tid att öppna och äta, och andra gången nu när jag gick in har han varit tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar