Igår la vi ett minipersonspår efter lydnadspasset. Jag ville ha ner hunden lite i varv efter alla kamplekar. Han fick vara uppbunden medans jag gick en svängom i skogen - totalt kanske 50-70 meter med nya leksaken på slutet.
Sedan tog vi en kort promenad för att få lite liggtid (mitt mål var 20 minuter liggtid - jag ville bara ha igång näsan att arbeta, inte träna seriösa spår). Men precis då vi går iväg kommer en man med barn och lös hund gående, och de går rakt över spåret och sedan verkar de bestämma sig för att leka med sin hund just över mitt spår!
Jag var säker på att det var kört, men gick med hunden i tjugo minuter ändå och passade på att titta på dem på avstånd och belöna när Fidel inte fixerade på den andra hunden. När tjugo minuter gått mötte vi de andra och kunde stå och prata ett tag. Fidd skällde men jag märker ändå att för vara stå-och-prata-hundmöte vi har så blir han lite lugnare.
Så fick vi gå spåret i alla fall. Jag hade inte höga förhoppningar men tänke att i värsta fall så går vi bara utmed spåret, och så får han leksaken på slutet. MEN!
Nosen gick i backen och han spårade superfint, helt perfekt. Trots att den andra hunden sprungit där några minuter tidigare. Trots att andra människor gått rakt över spåret. Han spårade jättefint och säkert, hittade leksaken och var bara världens bästa hund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar