Vänd på träningen

Jag ser att många som skaffar smarta, träningsglada hundar kör på och försöker lära hunden massa trick till höger och vänster. Det blir nästan en tävling om hur många trick vallhundsvalpen kan och hur ung den är när den lärde sig detta. Detta behöver inte nödvändigtvis vara fel, men så har jag inte valt att träna.

Jag och Fidel har inte många kommandon. Sitt, ligg, stå och tassen nöter vi fortfarande. Vi har börjat försöka få in ett snyggt fotgående och givetvis har vi en inkallningssignal. Istället för att lära in en massa olika beteenden har jag satsat på 100% stadga och förståelse i de vi redan har.

Den största anledningen till detta val är stressen. Jag vill inte uppmuntra stress hos min hund. Jag vill inte att han ska vara rastlös och otålig och bjuda på tusen beteenden om jag inte belönar snabbt nog. Vissa hundar klarar jättefint att ha många kommandon och tricks, Fidel skulle nog bli ett stressmonster om jag körde på för snabbt. Då skulle han genomföra allt och se förbannat söt och rolig hur, men det skulle skapa både stress och frustration i längden.

Då min hund har lätt till stress måste jag ständigt utmana mig själv att bryta träningen i tid. Om han börjar låta har jag redan gått för långt. Då är han uppe i stress, och all belöning för korrekta beteenden belönar också stressgnället. Detta är väldigt jobbigt, eftersom han ofta presterar väldigt bra när han är ordentligt på. Då behöver jag vara hård mot mig själv och vägra fortsätta.

För att få bra ordförståelse har jag relativt snabbt fasat ut handtecken i många kommandon. Vi tränar också i många miljöer och på olika sätt (tassen ska till exempel fungera lika bra sittandes, liggandes och ståendes). För att testa hur långt vi kommit med ordförståelsen lade jag mig ner på golvet och körde igenom lite ligg-sitt-stå.

Varför liggandes på golvet? För att jag helt enkelt inte kan vara helt säker på att jag inte gör små gester med händer och kroppsspråk. Då jag ligger ner på golvet skiljer sig dessutom min position markant från våra vanliga träningstillfällen, vilket gör att om beteendet inte är ordentligt generaliserat kanske hunden inte ens fattar att det är träning fortfarande.

Det gick riktigt bra! Han fattade och körde på utan knussel och missförstånd. Jag blir ju lite stolt över oss. Det är så skönt att bekräfta att hunden faktiskt lyssnar på mina ord och fattar vad jag säger. Vi körde även lite sitt-stå-ligg med hunden bakom ryggen, och även här briljerade han. Om det har med dagens träningsgodis - rå köttfärs - att göra låter jag vara osagt.

Fidel kör tassen. Jag ligger ner på golvet. Det förvånar mig hur bra han fattade trots att jag var i ett helt annat perspektiv än vanligt.